Nedbrytning som värmekälla

16 juli, 2010

De kemiska processer som sker inne i en kompost luktar illa. Det handlar om nedbrytning, ofta nedvärderat i vår kultur och något vi helst glömmer bort. Men i en kompost finns värme.

När jag tillsammans med Mikael simulerade passivhus för fullt i fjol diskuterade vi enkelhet och grundläggande behov en hel del. Vi ratade komplicerade tekniska system och drömde om enkla, fungerande byggnader s

om fungerade väl i samklang med naturen utanför. Vi undrade om värme verkligen var så svårt att ordna, utan att bränna upp världens naturgas och olja? Om värmeväxlare på ventilationen verkligen innebar en miljövinst?

Den nedbrytande process som sker inuti komposter består i många fall av att komplexa molekyler bryts ner och förenklas. Inneboende energi lösgörs i processen och blir värme i komposten. Samtidigt krävs en del värme för att upprätthålla nedbrytningen. För en normal men välbalanserad hemmakompost utvecklas mellan 10-15 MJ per kg kompostmaterial, alltså runt 3-5 kWh. Kan denna process ske snabbt och om lukten kan föras bort borde man kunna göra något med den.

Jean Pain byggde under 1970-talet i Provence en stor kompost med rötningskammare som värmde vatten nog för hans hus och gas för hans spis och bil. Men det var en lösning i en skala som idag blir vanligare och vanligare. Göteborg projekterar exempelvis nu sin stora biogassatsning.

För ett vanligt hushåll bör vi dock kunna hitta en enklare lösning. Några roterande kärl som placeras i skåp. Låt säga fyra behållare om 100 l. Varje dag hämtar man två hinkar kompostmaterial från ett regnskyddat förråd i trädgården. Med runt sex kg nytt material varje dag i roterande komposter bör detta ge runt 12-15 kWh per dag eller runt 2400 kWh under uppvärmningssäsongen. Med en omsättning på tjugoåtta dagar kan man byta kompost att fylla samma dag varje vecka. Genom att låta ventilationsluft passera en sida av kompostutrymmet kan dålig lukt föras bort.

Det blir enkelt att sköta, går utan problem att lämna en vecka om man reser bort men värmen räcker väl för ett passivhus. Lyckas man vattenmantla konstruktionen bör värmen räcka även för varmvattnet under vintern. För värme borde inte vara så svårt att ordna.

http://www.hindawi.com/journals/ijce/2010/627930.html http://www.electricitybook.com/composting-for-heat/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: