Miljonprogrammets passivhusificering

18 september, 2010

Bakom alla fina exempel på nollenergihus och trästommar står en stor och kall Morra och stampar. Miljonprogrammets långa rader av trevåningshus pustar ut sin värme men står nu näst på tur för att renoveras.

I Alingsås byggs miljonprogramsområdet brogårdens fina lamellhus om med så kallad passivhusteknik, tätt och kraftigt isolerat klimatskal och ventilation med värmeåtervinning. Ombyggnaden innebär en minskning av energianvändningen med nästan två tredjedelar till 64 kWh/kvm, år. Behovet av värmeenergi har minskad med hela 79 %. Trots det når området inte upp till passivhusstandard, men nära på. Ombyggnaden är ritad av Efem vilka gjort en fin utformning. (1)(2)

För ett litet tag sedan besökte jag åter Freiburg i södra Tyskland, där ett liknande försök sker. Området Weingarten west med två tusen lägenheter skall byggas om som ett pilotprojekt. Först ut är ett punkthus som ges passivhusstandard med liknande metoder som i Brogården. Men vad är renovering och vad är nybyggnad?

I Brogården byts i stort sett allt utom betongstommen ut. På entréplan bilas tio centimeter av betongplattan bort för att ge plats åt isolering. Nya utfackningsväggar placeras längre ut och nya balkonger utan köldbryggor läggs till. Utanpå isoleringen sätts klinker för att påminna om de övertäckta tegelfasaderna. På liknande sätt gör man i Freiburg. Resultaten är goda och både energimässigt och ekonomiskt är de hållbara. (3)

Betongstommar kräver stora energiresurser och skapar stora koldioxidutsläpp vid produktion. Att därmed riva ut en gammal inpå betongen och sedan bygga en ny utifrån den är alltså klart befogat. Men det är dyrt och trots att det är ekonomiskt hållbart blir det stora investeringar för bostadsbolagen.

Ett liknande men tidigare projekt var Ringdansen i Norrköping som jag besökte för några år sedan. Här omdanades ett nergånget miljonprogramsområde genom att det minskades och renoverades. Samtidigt genomgicks ett ambitiöst energibesparingsprogram. Men ringdansen fräschades inte bara upp. Det omvandlades. Förvisso till det bättre, sa de flesta boende jag talat med.

Jag tycker det är starkt av Alingsåshem att göra en kraftig ombyggnad av Brogården. Men det finns en annan aspekt också. Brogården åldras inte. Det omvandlas. Frågan är hur miljonprogrammet skall kunna utvecklas och åldras med värdighet?

Någonstans här tänker jag att stora omvandlingar och upprustningar är 1900-tal och att vi borde lämnat det bakom oss. Idag borde vi veta bättre. Fast å andra sidan så gör inte jag det. Hur kan vi långsamt bygga om det, men snabbt minska miljöpåverkan i hela beståndet?

Jag efterlyser en Brogården-light. En ombyggnad som snabbt minskar energianvändning och gör området attraktivare men som också håller dörren öppen för effektivare lösningar, någon om tio år, någon om tjugo. Vet vi vad vi håller på med egentligen?

1: http://efemarkitektkontor.se/sid3_2_Brogarden.html
2: hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:351487/FULLTEXT01
3: hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:351487/FULLTEXT01

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: