Framtid och vardagsliv

10 augusti, 2010

Framtid och vardagsliv är titeln på ett översiktsplaneprojekt jag ledde på plan på Kungälvs kommun under 2008. Projektet var en del av det pågående översiktsplanearbetet. Kärnan var sex fristående orts- eller kommundelsprojekt, där varje orts roll, strävan och möjligheter söktes. Syftet var att finna strategier för bostads- och ortsutveckling i kommunen.

Varje projekt började med en grundlig insamling av fakta och kunskapskällor för orten. Ofta fanns äldre utredningar vilka sammanställdes med deras (up to date/färskhet).

Slutligen söktes informell information från orten. Boende och aktörer samtalades med, vanligen på plats. Materialet samlades och bearbetades genom olika analysmodeller. Utifrån dessa gjordes en bedömning, vilken lades som grund för utvecklingsmöjligheter.

 

Utifrån bedömningen testades projekten genom att olika scenarier simulerades. Konsekvenser och möjligheter sammanställdes för scenarierna, som sedan kunde utvärderas. I många fall blev oväntade scenarier de med bäst utfall.

 

 

 

Projektet var oerhört roligt att arbeta med och mötte mycket gott bifall av politik i Kommunen. Idag ligger projektet till grund för den översiktsplan som varit på samråd under 2010.

Gullholmen och Härmanö är gamla fiskesamhällen som långsamt förvandlats till fritidsområden. Fastighetspriserna växer kraftigt och idag kostar stugorna flera miljoner. Samtidigt är området klassat som ett bevarandeområde.

Hur skall man då behandla enskilda fastighetsägares vilja och behov till utbyggnad? Risken blir stor att godkännande av enstaka utbyggnader blir praxis och att området efter hand exploderar från fyrdelade dubbelhus till stora vräkiga byggnader i ett förvanskat område.

Ett väl utformat utbyggnadsförslag ritades av Hans Arén och Stefan Ädel. Tidigare var byggnaden ombyggd under 50-talet. Istället för en fyrdelad plan förlängdes byggnaden intill sexdelad plan vilket inte är särskild ovanligt på orten. Fönster och detaljer anpassades till plan för bevarande av orten. Utformningen låstes hårt i detaljplanen, vars fokus blev just att definiera och bevara ortens kvalitéer. Detaljplanen visade på möjligheten och problemet med att definiera spelregler för enstaka fastighetsägare.

Vad som nu behövs för hela Härmanö är ett samlat planprogram med riktlinjer för ortens fortsatta utveckling. Tydliga strukturer för hur samhället kan behålla och stärka sina kvalitéer genom att fastighetsägare ges möjlighet att utveckla boende och verksamheter på orten. Exempelvis bör fler byggnader kunna passas in i bebyggelsen, om deras skala korresponderar mot befintlig.

De kemiska processer som sker inne i en kompost luktar illa. Det handlar om nedbrytning, ofta nedvärderat i vår kultur och något vi helst glömmer bort. Men i en kompost finns värme.

När jag tillsammans med Mikael simulerade passivhus för fullt i fjol diskuterade vi enkelhet och grundläggande behov en hel del. Vi ratade komplicerade tekniska system och drömde om enkla, fungerande byggnader s

om fungerade väl i samklang med naturen utanför. Vi undrade om värme verkligen var så svårt att ordna, utan att bränna upp världens naturgas och olja? Om värmeväxlare på ventilationen verkligen innebar en miljövinst?

Den nedbrytande process som sker inuti komposter består i många fall av att komplexa molekyler bryts ner och förenklas. Inneboende energi lösgörs i processen och blir värme i komposten. Samtidigt krävs en del värme för att upprätthålla nedbrytningen. För en normal men välbalanserad hemmakompost utvecklas mellan 10-15 MJ per kg kompostmaterial, alltså runt 3-5 kWh. Kan denna process ske snabbt och om lukten kan föras bort borde man kunna göra något med den.

Jean Pain byggde under 1970-talet i Provence en stor kompost med rötningskammare som värmde vatten nog för hans hus och gas för hans spis och bil. Men det var en lösning i en skala som idag blir vanligare och vanligare. Göteborg projekterar exempelvis nu sin stora biogassatsning.

För ett vanligt hushåll bör vi dock kunna hitta en enklare lösning. Några roterande kärl som placeras i skåp. Låt säga fyra behållare om 100 l. Varje dag hämtar man två hinkar kompostmaterial från ett regnskyddat förråd i trädgården. Med runt sex kg nytt material varje dag i roterande komposter bör detta ge runt 12-15 kWh per dag eller runt 2400 kWh under uppvärmningssäsongen. Med en omsättning på tjugoåtta dagar kan man byta kompost att fylla samma dag varje vecka. Genom att låta ventilationsluft passera en sida av kompostutrymmet kan dålig lukt föras bort.

Det blir enkelt att sköta, går utan problem att lämna en vecka om man reser bort men värmen räcker väl för ett passivhus. Lyckas man vattenmantla konstruktionen bör värmen räcka även för varmvattnet under vintern. För värme borde inte vara så svårt att ordna.

http://www.hindawi.com/journals/ijce/2010/627930.html http://www.electricitybook.com/composting-for-heat/

Vallda i södra Göteborg växer snabbt. Det kommunala bostadsbolaget Eksta bygger just nu 100 bostäder som en fortsättning på Vallda Backa samhälle. Mitt i den processen fick vi göra ett inspel för att diskutera hållbar stadsbyggnad och planprocessen.

Vallda är en gammal jordbruksbygd och fortfarande ligger byarna som små klungor längs bergens kanter. Upp mot kyrkan i norr har efterkrigstidens hänsynslösa byggande vält ut en kaskad av villor i den leriga dalen. Hur bygger man vidare på en villamatta, långt från stan?  Vi fick möjlighet att under flera veckor genomföra en djup analys av förutsättningar på platsen och möjligheter för framtiden. Eksta ville bygga energieffektivt med miljölösningar och gärna ansluta fler villor till fjärrvärme. Vi tänkte på hur man fick folk att hitta kvalitéer med att åka buss snarare än bil.

Genom att fokusera på sociala frågor ritades området från små gårdar och förplatser till gator och grönstråk. Större delar av området var högklassig jordbruksmark. Den globala matkrisen ökar värdet av bevarade åkerarealer så vi ville hitta andra möjligheter. Längs bergskanten i söder ansluter tomten till byn Heberg, av vilken tomten utgör en gårds mark. Vår utgångspunkt var att bygga vidare på byarnas gemensamma rum. Kan bygatan ansluta till villamattan i norr? I programmet fanns hyreshus, villor, äldreboende och förskola. Vi sökte skapa tätare blandningar och fler typer. Genom att samverka med uteplatser och grönstråk kunde området bli långt mer platseffektivt. En genomfartsväg som var planerad lades in som ett grönstråk med möjlighet till vägbygge. På så sätt kunde andelen hårdgjorda ytor minskas ytterligare.

Det är svårt att räkna hem miljövinster för ett område i Vallda eftersom många pendlar till Göteborg, flera mil bort, men det går att bygga sociala värden ovanpå miljölösningar vilka stärker dem och ger dem tyngd. Heberg kan framstå som en långt bättre plats att leva på än de anonyma villamattorna runt om.

Vallda Heberg är ett utvecklingsprojekt som vårt arbete rullade parallellt med. Flera idéer till projektet blev inspirerade av vårt arbete.

Tre resurser

15 juni, 2010

För att enklare kunna sålla i strävan att nå miljökrav för byggande använder jag ett ganska enkelt system. Systemet är ganska spritt och kan tänkas fungera i många olika sammanhang. Jag delar in de resurser som kan tänkas användas i tre, flödande, fonder och lager.

Flödande resurser är främst energi och innefattar uttag av flöden i naturens kretslopp. Det handlar främst om sol, vind och vattenenergi. Här måste man dock var försiktig med vattenkraft, eftersom det kan ha stor miljöpåverkan.

Med fonder menas resurser som finns men där uttag minskar tillväxt. Det mest framträdande exemplet är väl fiskbestånd i havet eller för oss byggare skog och timmer. Vi måste upprätthålla våra fonder men kan löpande göra mindre uttag utan att göra avkall på hållbarheten.

Det tredje resursslaget är lager. Lagerresurser ombildas inte under överskådlig tid, varvid de är mycket värdefulla. Vidare är deras spridning ofta förknippad med problem, eftersom många lagerresurser normalt endast finns djupt i jordskorpan. Vanliga lagerresurser är bergarter, här på västkusten granit, men även olja av vilket många produkter är gjorda.

Genom att söka maximera flödande resurser och minimera lagerresurser kan man enklare göra bra val för miljön i byggande.

En kulvert tillsammans

4 mars, 2010

Under de senaste tjugo åren har en mängd skolor byggt med tilluftskulvert. Luften till byggnaden strömmar genom kulverten och ges en jämnare temperatur under året. Samtidigt finns också chansen att öka luftfuktigheten genom att låta vatten rinna i kulverten. Skolornas kulvertar har oftast ståhöjd och städas någon gång per år. För småhus blir kulvertar mer problematiska, deras storlek försvårar städning, istället får de spolas regelbundet. Samtidigt pågår en diskussion kring småhus och fjärrvärme, där nätets stora värmeförluster minskar incitament att ansluta lågenergihus. När småhusområden anläggs grävs ofta tre eller ibland fyra schakt för fjärrvärme, el och va.

En enklare lösning för kulvert, som också skulle gynna byggherrar, är att skapa gemensamma lösningar för småhusområden. Samtidigt skulle delar av värmeförlusterna kunna komma bebyggelsen till godo.

Genom att gräva ett schakt, men göra det djupt, kan man lägga alla ledningar på rack på kulvertens ena sida. Kulverten kan användas som tilluftskulvert till byggnader om den isoleras på ovansidan. Värmeförluster från framförallt fjärrvärme- men även avloppsrör kan tillgodogöras. Samtidigt blir samtliga rör inspekterbara och eventuella fel kan upptäckas och åtgärdas till lägre kostnader. Kulvertens volym ger god och jämn lufttemperatur över året, bara genom att passera en tomtbredd. Genom att samverka vid schaktgrävning sparas kostnader som används vid grävning av det större schaktet.

Vid var femtioende meter finns en isolerad lucka för inspektion samt rörbyte. När ett rör byts dras det upp genom luckan istället för att lyftas rakt upp. På så vis finns möjligheter att dra kulverten under byggnader och på så vis spara in än mer energiförluster.

mutual

5 februari, 2009

I den staden vi lever i finns långt mer än de vi känner. Här lever många andra, annorlunda. En viktig del av modernt liv är att ha överseende med att andra tänker annorlunda, gör annorlunda. Jag brukar ofta bli kompis med udda figurer därför att jag söker respektera det annorlunda. Min roll som arkitekt är att förstå och ge plats åt dem. Vi är olika och därför behöver vi varandra.

silkscreen på papper.

En stol, på hjul, hängd i taket eller ett vandrarhem i parken. Att hämta en nyckel till, i kiosken eller på stationen. Nyckelhålet finns vid stammen. Din kapsel sänker sig. Du lägger dig. Den höjer sig. En egen plats.

symbiotic

2 september, 2007

Hur skulle städer anpassa sig till en värld där subkulturer allt mer tar plats? Skall de bli kluster av hotell och nöjesinrättningar eller skall de kunna vara levande städer, men lämna plats åt horder av gäster, vid behov?

I projektet symbiotic undersökte jag hur städer kan omdisponeras för att möta en anstormande subkultur, inför ett VM, en jättekonsert eller festlighet. När miljoner gäster kommer blir hotellen överfulla. Istället för att ha speciella lokaler för dem, får stadsborna tränga ihop sig och hyra ut sina lägenheter, vilka täcks med en gummiduk som blåses upp och skyddar allt. Där kan sedan gästerna leva sina festivalliv bäst de kan tills allt är över.

Projektet är också en symbol för gentrifieringen, där en process accelererar och passerar ett stadie på två veckor, inte decennier. Fattiga tvingas flytta efter att konstnärerna har givit attraktion åt deras kvarter och de rika gästerna, parasiterna, får sin plats, sitt utrymme som de betalar för. De tär och de bryter ner, men de betalar för sig.

Efter festens slut, behöver bara duken avlägsnas och brännas. Skador kan lagas med pengar som nu kommit in. Kvar står staden, inte som förr, men för alla.

Koster behöver höja sin bofasta befolkning och sänka medelåldern. Det som hindrar en sådan utveckling är de höga bostadspriserna. När bostäder säljs är sommargäster de enda som har råd att betala. De helårsboende som tillkommer är ofta pensionärer som på heltid flyttar ut till sina sommarstugor.

Kommunen har tidigare försökt att sälja mark för att bygga helårsboende på Koster. Nyligen byggdes 30 villor men bara 3 blev helårsboende och de endast i specialfall. Vad som behövs är nya upplåtelseformer och Kosterbor som en aktiv förhandlingspart. Kommunen behöver helt enkelt ett starkt lokalsamhälle att samarbeta med.

Därmed fanns två uppgifter, dels att finna möjligheter att skapa helårsboenden, dels att visa på konkreta exempel för detta på plats på Koster. Genom att undersöka juridiska och praktiska möjligheter för helårsboende samt definiera skillnader i efterfrågan hos delårs- och helårsboende kunde vi ställa upp riktlinjer för hur kommun och lokalsamhälle bör agera.

En boendeförening kan på många sätt stärka samhällets möjligheter till helårsboende. Alla, inte bara de som hyr lägenheter i föreningen, kan bli medlemmar. Därmed kan andra fördelar också kopplas till medlemskap. Man kan samarbeta med båtpooler och energiproduktion med mera. Föreningen skapar inte bara bostäder, utan samarbete. Partboende är en form av kooperativ hyresförening. Man betalar en insats för sin bostad, och betalar sedan en löpande kostnad varje månad. När man säljer sin bostad köps den av föreningen till samma pris som den köptes för.

Filjestad är en del av byn Långegärde på norra Sydkoster, numera främst bestående av fritidshus. Idag finns runt sju permanentbostadshus och en bofast befolkning på runt tjugo personer. Filjestadsvägen går från Långagärde och nästan ned till kyrkan. Det finns redan gles bebyggelse utmed den. Området är lättåtkomligt, härifrån är det nära till färjan i Långagärde. Kommunen äger mycket mark. De byggbara ytorna finns i kanterna mellan bergen, sankmarkerna och de gamla åkrarna. Det är en utmärkt plats att fylla i med fler hus och bygga en by på.

Iden här visionen är Filjestad en tät by där det lyser i fönster hela vägen utmed vägen, även om vintern. En by där grannar träffas och hjälps åt, där föreningen har gäststugor, verkstad eller festlokal. Byn har växt från runt tjugo helårsboende till långt över etthundra. De har blandade bakgrunder, åldrar och utbildning. Många arbetar i Strömstad, många nya barn går i skolan. Öns medelålder har sjunkit.

bakgrundsljus

14 september, 2006

Det vi slänger är vår bakgrund, och genom att enkelt låta detta sila ljuset ger vi även avskrädet en plats. Lite byggplast omger så det hela som hängs i taket eller på ställning.